Farmakologisk smärtlindring – här är alternativen

Smärtlindring är en av de stora samtalsämnena när det kommer till en förlossning. I den här artikeln kommer vi gå igenom farmakologisk smärtlindring och de olika alternativen som finns.

Det finns två olika vägar att gå när det kommer till smärtlindring vid förlossningen. Antingen väljer du naturliga alternativ, dessa kallas för icke-farmakologisk smärtlindring, eller så väljer du farmakologisk smärtlindring – alltså läkemedel. Om du väljer läkemedel finns det flera olika alternativ som bedövar smärtan.

Alternativen för farmakologisk smärtlindring

•Lustgas – Lustgas har används sedan 1790-talet och användes ursprungligen som en partydrog. Mer än 100 år senare började den användas inom förlossningsvården. Lustgasen kan justeras i koncentration tillsammans med syrgas. Ungefär 14% av alla föderskor klarar sig med enbart lustgas, många upplever att det är tillfredsställande att själv kunna styra över den. Kom ihåg att det inte ligger någon prestige i vilken typ av smärtlindring, eller hur mycket smärtlindring, du väljer att ta.

• Epidural (EDA) – Epiduralbedövning eller ryggbedövning läggs i vad som kallas för epiduralrummet. Bedövningen sprutas inte in direkt i ryggmärgen som man skulle kunna tro, utan epiduralrummet ligger utanför spinalkanalen.

Ibland vill narkosläkaren lägga bedövningen när du sitter på sängkanten eller ligger ner i sängen på sidan, och skjuter rygg som en arg katt. Sedan bedövar läkaren först huden innan hen för in en tunn plastkateter som bedövande läkemedel injiceras i (nålen tas bort, du har ingen nål kvar i ryggen). Antingen förs det bedövande läkemedlet fortsatt in via en pump som den födande kan kontrollera själv (lugn det finns en maxdos, du kan inte trycka hur många gånger som helst på knappen), en pump som för in en kontinuerlig dos smärtlindrande läkemedel, eller så fyller barnmorskan på smärtlindringen via upprepade injektioner när den födande så önskas. Val av admininstreringssätt beror på lokala rutiner.

Nackdelar med EDA är bland annat klåda (förekommer till 50-80%) och blodtrycksfall (kompenseras med rikligt vätskeintag eller tex via dropp). Har du havandeskapsförgiftning (som ger högt blodtryck) kan EDA alltså medföra positiva biverkningar. Det diskuteras fortfarande i forskning kring samband mellan EDA och eventuell negativ påverkan på förlossningsförloppet, krystförmågan och risk för instrumentell förlossning. Efter förlossningen tas den tunna plastslangen bort.

• Spinal – Injektion ges i spinalrummet, dvs innanför epiduralrummet och ger en smärtstillande effekt på ca 1-4h. Den här bedövningsformen ger snabbare effekt, men försvinner också snabbare. Det fungerar därför förslagsvis fördelaktigt vid en förlossning som förväntas gå snabbt (i högre utsträckning hos omföderskor).

• PCB (Paracervikalblockad) – Lokal injektion av bedövning läggs i livmoderhalsen och blockerar nerver som skickar smärtsignaler till hjärnan. Effekten av en korrekt lagd PCB kan jämföras med effekten av en ryggbedövning. PCB ger ingen smärtlindring i vagina, bäckenbotten eller ändtarm, därför kan den kombineras med en PDB i utdrivningsskedet (krystfasen).

• PDB (Pudendusblockad) – Även kallad bäckenbottenbedövning. Lokal injektion av bedövning läggs vid pudendusnerverna som sitter invid spinaetaggarna (där det är som trängst i bäckenet). Barnmorskan eller läkaren känner efter var spinaetaggarna sitter och injicerar sedan lokalbedövning som blockerar nerver som skickar smärtsignaler till hjärnan. Det går även att lägga en yttre PDB där injektionen läggs utanför slidan, men som ämnar att träffa vid samma ställe. Denna bedövning bedövar vulva, perineum (mellangården) och nedre tredjedelen av vagina.

• Generell anestesi (sövning) – Sker ibland vid kejsarsnitt i samråd mellan narkosläkare och förlossningsläkare. Detta innebär att du kommer att sova under ditt kejsarsnitt.